Att bygga baslåda del 1 - Vi lär dig räkna!

Parametrar, EBP, Material, MDF, sluten eller portad?

Att bygga sin första baslåda brukar av många anses vara det första stora steget in i den magiska bilstereo-världen och en av grunderna i att skapa ett bra billjud. Lika många tycker dock att det är skrämmande, verkar svårt och drar sig därför för att ge sig på projektet. T/S Parametrar, lådvolymer, portstorlekar, avstämning, frekvenser, vinklar, uträkningar. Många främmande ord som för den oinvigde känns skrämmande. Vi vill inte att du som bilstereoentusiast ska vara rädd att testa och utvecklas, därför kommer vi att i två kommande blogginlägg gå igenom både hur du räknar baslåda och följaktligen också hur du bygger baslåda!
 

För det första - vilken typ av låda ska jag ha?

Olika element har olika värden, som man brukar benämna i T/S parametrar. Beroende på basens konstruktion så kan det skilja avsevärt mycket mellan olika element och allt från magnet, talspole till kon och upphängning spelar in. 

Men först ska vi fokusera på hur man enklast tar reda på vilken lådkonstruktion som passar vårt specifika baselement. Ett bra sätt är att ta reda på basens EBP, eller Efficiency Bandwidth Product. EBP är en siffra som visar avvägningen mellan effektiviteten och bandbredden på ett element. Uträkningen är enkel, där man tar basens FS-värde, vilket är en resonansfrekvens mellan basens rörliga massa och basens upphängning (simpelt sagt, basens resonansfrekvens i fri luft) delat med basens QES, som är elementets mekaniska Q-värde. Finns inte Qms tillgängligt så går det även att använda Qts-värdet.


Den oskrivna regeln om EBP ser ut såhär:
EBP <50 fungerar bäst i slutna lådor
EBP 50–100 fungerar i båda lådtyper, slutna och portade
EBP >100 fungerar bäst i portade lådor


För att enklast förklara detta så tar vi den populära GAS Alpha 10D2 som exempel:
FS: 35,2HZ
Qts: 0,30

35,2 / 0,30 = 117,3 i EBP

Uträkningen visar alltså att GAS Alpha 10D2 kommer fungera allra bäst i en portad låda. Det betyder givetvis inte att det är omöjligt att använda sig av en sluten låda, men utifrån basens värden går det att avläsa att resultatet kommer vara allra bäst med en portad lådkonstruktion. 

Nu vet vi vilken typ av låda vi ska ha. Hur stor ska den då vara?

Många tillverkare har oftast angett en rekommenderad lådvolym och portstorlek i den medföljande manualen till basen, eller i produkttexten på hemsidan. I många fall brukar dessa rekommendationer fungera väldigt bra, men om man vill anpassa lådans karaktär mer efter eget tycke och smak behövs ett bättre program för att kunna simulera lådan.

Ett bra program att börja med är WinISD. Där kan man prova sig fram och få tydligt illustrerat hur karaktären förändras när man t.ex. gör porten större, kortare eller minskar volymen på lådan. Sedan tidigare byggen vet vi att 35L netto fungerar bra till vår testbas GAS Alpha 10D2.

Det där konstiga röret eller brevinkastet då?Basreflexrör eller slotport!  

Basreflexrör finns i fyra olika standardmått: 3 tum, 4 tum, 6 tum och även 8 tum. Det är helt klart enklast att bygga med rörportar och dem är även allra enklast att få ett bra resultat med. En slotport är lite svårare att räkna på, men samtidigt kan man anpassa den väldigt mycket då du själv bestämmer både storlek och längd.





Det som sedan avgör avstämningen är portens area och längd kontra volymen i lådan. En 3 tum Aeroport har innerdiametern 69mm, vilket är 37,39cm2. En Aeroport har även två stycken rejäla trattar, vilket ger ett bra flöde och därför mindre risk för flåsljud i porten som vanligtvis uppstår vid för liten portarea. Ska vi behålla samma flöde i en slotport får vi göra arean större.

En bra utgångspunkt om man ska bygga en låda till en lite mer rejäl bas, med lite mera drag och slotport, är att göra storleken på porten större, alltså portarean som halva konarean på elementet. Konarean på elementet räknar man enkelt ut genom att mäta diametern på konen upp till hälften av upphängningen på vardera sida. På GAS Alpha 10D2 har vi 20,5cm diameter och sen tillämpar man enkel matematik där Arean = r^2 

I vårt fall 3,14 x 10,25 x 10,25 = 329,89cm2 konarea. Portarean skulle isåfall blivit 165cm2. I det här fallet blir det lite väl stort till vår lilla GAS Alpha 10D2, vilket skulle resultera i en väldigt entonig och peakad låda. Porten skulle även behöva vara extremt lång för att behålla önskad avstämning.




Här ovan har vi ett exempel från WinISD där vi knappat in parametrarna på GAS Alpha 10D2, ställt volymen på 35liter samt 69mm portdiameter (som en 3’’ Aeroport). Röret till en Aeroport är 30cm direkt ur påsen, sedan följer det med två trattar som tidigare nämnt. Varje tratt räknas som 2cm på den effektiva portlängden.


För vår önskade avstämning på 38hz ska porten vara 17cm lång. Då kan vi alltså dra av 4cm på för att få reda på hur långt vi ska kapa röret.
17-4 = 13cm långt rör.

Vi har nu räknat på en låda som är 35 liter. Det som sedan händer när vi stoppar i en bas och port är att vi stjäl av volymen. Då har vi alltså inte 35 liter kvar.

Volym - Netto och brutto?
Brutto - före avdrag.
Netto - efter avdrag.


Det vi i exemplet räknat på är vår önskade nettovolym. Vi vill alltså ha 35 liter efter det att vi stoppat i basen och porten. Vi måste alltså addera på volymen basen och porten tar upp, så vi får ut bruttovolymen.

Den del av basen som tar upp störst volym är magneten, där vi i exemplet med GAS Alpha 10D2 har fördelen att både magneten och porten är cylinderformade vilket underlättar uträkningen av volymen.

Vi räknade tidigare ut arean av porten, vilket vi ska göra på nytt fast denna gång också lägga till det lilla materialet som tillkommer. Ytterdiametern på en 3 tum Aeroport är 75mm, vilket ger 44,15 cm2 om vi använder beräkningen från tidigare. Sedan multiplicerar vi bara arean med höjden.
44,15 x 17 = 750,55 cm3 = 750,55ml = 0,751 liter.

Porten tar alltså upp 0,75 liter!

Magneten har en diameter på 14 cm och är 6 cm på höjden.
3,14 x 7 x 7 = 153,86 cm2 x 6 = 923,16 cm3 = 923,16ml = 0,9liter

Totalt tar alltså basen och porten upp 1,65 liter! 

Så för att vi i slutändan ska få rätt bruttovolym lägger vi bara på 1,65 liter på nettot som är 35 liter, vilket blir 36,65liter. Vi ska alltså bygga en låda som blir totalt 36,65 liter invändigt.

_____________________________________________________________________________________________________________________


Att räkna volymen på lådan blir lätt om man räknar måtten i decimeter. T.ex. 1dm x 1dm x 1dm = 1 liter.

Låt säga att vi vill att lådan ska vara så platt som möjligt, för att inte stjäla så mycket plats bakåt i bagaget. Basen har ett monteringsdjup på 14cm och vi utgår därför ifrån att vi ska ha 19 cm på djupet inuti lådan. Basen är 26 cm i ytterdiameter, så vi utgår ifrån att lådan ska vara 28 cm hög inuti. Sen får vi prova oss fram och räkna på vilken bredd lådan ska ha för att få ut vår önskade volym. Självklart använder vi oss nu av formlerna vi lärt oss tidigare.

1,9 x 2,8 x 6,9 = 36,7 liter. Perfekt!

Innermåttet på lådan blir alltså 19x28x69cm, sedan får vi lägga på måtten för materialet. Nu börjar vi närma oss själva tillverkningen av lådan, där många använder sig av MDF, ofta 19mm eller 22mm. Nedan illustration visar den vanligaste ordningen på hur man monterar ihop bitarna för bästa stabilitet. Sidobitarna är monterade ’’inuti’’ lådan, baksidan och baffeln är de ytor som blir utsatta för störst tryck och lider störst risk för att flexa om man har otur. Baffel kallas framsidan av lådan, den del där elementet är monterat. Därav har man de monterade ’’utanpå’’ locket, botten och sidorna så att de agerar stag.

På baffeln och baksidan får vi addera på 38mm på varje mått, höjden och bredden. Eftersom vi får en 19mm skiva på var ände, locket och botten, adderar vi 38mm på bredden. Sidorbitarna behöver vi inte ändra något på, eftersom de har dimensionerna av innermåttet på lådan, 28cm höjd och 19cm djup.


Våra kapmått är slutligen:
Baffel och baksida: 31,8 X 72,8
Lock och botten: 19 X 72,8
Sidobitar: 19 X 28



Klicka här för att läsa DEL 2 där vi tittar på själva byggandet av baslådan och får tips, trix och en nördigt djupdykande genomgång på hela processen. Från lösa MDF-skivor till färdig, välspelande baslåda!



Skrivet av: Andreas W